Jag vaknade nästa morgon av att Louis och Harry hällde vatten över mig.
- Ahhh skrek jag och flög upp ur sängen. Jag hade ett par hotpanta och ett vitt linne som blev genomskinligt så att man såg tydligt min neon rosa BH.
- Håll för ögonen skrek jag och kramade mig själv.
- Va varför sa Harry och såg att mitt linne var genomskinligt och det gjorde Louis också så han höll för Harrys ögon.
- Tack för det killar sa jag lite argt.
- Ledsen! Gå och byt om nu bussen kommer strax sa Louis.
- Okej sa jag och gick in i min nästan helt tomma garderob. Jag letade fram mina sammets läggnings och sen en stickade tröja. Jag tog min väska i handen och gick ner till de andra. Jag tittade på alla innan vi gick ut genom dörren och låste den. Vi gick sakta mot den stora bussen, vi gick in i den enormt stora bussen och min haka föll ner till buss golvet.
- Herregud vilken stor buss sa jag förbluffat.
- Erkänn och den har typ massa olika rum sa Liam. Jag sprang in i rummen och sen la jag min väska i ett av rummet och bestämde att jag skulle sova där. Jag gick ut till killarna och började prata med dem.
*tre veckor senare*
Jag hade haft ont i hela kroppen nu i minst två veckor och inget hjälpte jag hade testat Alvedon och Ipren men inget funkade jag hade bara ont överallt. Jag kände att jag var tvungen att snacka med någon jag bad Liam komma in på mitt rum för att jag skulle prata med honom. Några minuter senare kom Liam in till mig med en kopp te i handen.
- Vad ville du frågad Liam snällt.
- Jag har så ont överallt och jag vet inte vad jag ska göra jag vill bara skrika och gråta sa jag och tårarna rann sakta ner för kinderna.
- Vänta vad har hänt frågade Liam förvirrat.
- Jag kan inte säga det men innan er konsert måste du köra mig till sjukhuset, men snälla säg inget till någon sa jag och Liam gav mig en chockad blick.
- Okej men varför får de inte veta något frågade han.
- Därför ingen får egentligen veta något men jag klarar inte av det mer jag måste sa jag.
- Okej men vi ska åka om en halv timme ska vi åka nu då frågade Liam.
- Ja okej jag ska bara plocka ihop lite saker i min väska sa jag. Liam gick till de andra bara för att säga att han skulle åka och lämna mig i stan, jag packade ner min mobil lite kläder och parfym och sånt sen gick jag till Liam där han stod och väntade med skorna på, jag tog på mig mina Converse och sedan gick vi ut satte oss i en bil och åkte iväg till sjukhuset. Det var en lång tystnad sen avbröt Liam den.
- Ava snälla bara berätta varför jag kör dig till sjukhuset sa Liam oroligt.
- Jag kan inte för då kommer du berätta för de andra och då skulle jag inte få följa med sa jag ledset.
- Du... Du är väll inte gravid frågade Liam besvärat.
- Nej inget sånt jag är inte gravid jag kan inte säga det ni kommer ändå få reda på det förr eller senare, fast jag säger senare sa jag och log smärtsamt.
- Okej men vi är iallafall framme, ring om det är något och om jag inte svara så skicka ett sms så svarar jag så fort jag kan sa Liam och kramade mig hej då. Jag steg ut ur bilen och gick sedan mot huvudentrén till sjukhuset. Jag frågade i receptionen om vart akutmottagningen låg och hon visade vägen. Jag fick sitta i väntrummet i en halvtimme sen var det min tur.
- Hej jag är Dr. Drift och vad bed behöver du hjälp med sa en ung tjej.
- Hej, jo det är så att jag har Leukemi och jag klarar inte av smärtan mer den är olidlig sa jag.
- Oj men hur länge fick du vänta i väntrummet då frågade hon oroligt.
- I en halv timme ungefär sa jag och log ännu ett väldigt besvärat leende.
- Oj jag måst skriva in dig direkt varför sa du inte till dem i reception att du hade cancer så hade vi kunnat fixa in dig direkt frågade hon förbryllat.
- För jag tänker inte stanna utan jag ska följa med min bror och hanns band på turné så jag tänker inte stanna på sjukhuset jag behöver bara något som hjälper mot smärtan sa jag.
- Nej du måste stanna här under observation sa hon.
- Men jag vill inte sa jag och blev ledsen, bara ut av bråka om det blev jag utmattad så jag la mig ner på britsen och andades tungt. Jag såg i ögonvrån att flera läkare kom in i rummet.
- Hej Ava vi ska hjälpa dig sa han innan jag somnade. Nästa gång jag vaknade var jag inne i ett annat rum där jag hade men massa sladdar kopplade till mig som sen var kopplade till en massa olika apparater som blinkade eller pep. Jag insåg då att jag inte skulle kunna åka hem.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu var det bara fem minuter innan jag skulle upp på scenen och spela min låt, jag hade fått en ljus rosa klänning som var tajt upp till och vid och pösig ner till, klänningen gick precis över knäna och jag tyckte den var så vacker. De hade lockat m...

Doktorn hade hade skrivit ut mig som bestämt vid sju sen hade jag åkt med flyget till Manchester jag mötte killarna på arenan där de skulle uppträda. Jag hade kommit lite tidigare än dem till arenan, jag gick ut på scenen där stod en akustisk gitar...

www.youtube.com/watch?v=Dvvh6ti5UDQ

www.youtube.com/watch?v=Dvvh6ti5UDQ Jag ska bara testa lägga ut en låt vet ej riktigt hur man gör! P.s det är inte jag som sjunger!...

Liam's POV: Jag klarade snart inte av konserten, jag var så orolig för Ava. Varför hade hon bett mig att köra henne till sjukhuset? Varför bad hon mig inte säga till någon? Var det något fel, jag undrar om Louis vet om det fast det borde han ju fö...